I fredags skickade landskapsregeringen, med stöd av oppositionspartierna, ett brev till statsminister Juha Sipilä och justitiekansler där tonläget är betydligt högre än tidigare.

I brevet konstaterar landskapsregeringen att Åland kommer att vägra genomföra den lagändring som behövs för att kommunerna ska sänka inkomstskatteprocenten när den stora social- och hälsovårdsreformen träder i kraft.

Det innebär i så fall att medborgarna inte blir likställda i hela landet eftersom ålänningarna i så fall skulle betala både den högre statsskatten utan att kompenseras med en lägre kommunalskatt.

Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) säger att landskapsregeringen inte accepterar att diskussionen med riket fortsättningsvis rör enbart finansiell neutralitet och kompensation och att följderna för självstyrelsen inte berörs.

– Vårt starkaste argument är grundlagen, säger hon.

När Åländsk Center, som för första gången är i opposition, höll årsstämma i söndags var reformens effekter ett hett debattämne. Roger Nordlund, tidigare lantråd och finansminister, är djupt bekymrad över regeringens sätt att driva igenom reformen utan hänsyn till språkliga rättigheter eller Ålands självstyrda status.

– Om Åland inte lyckas få en lösning så innebär det här det största politiska nederlaget i Ålands självstyrelses historia, sa han.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström är också oroad över det som han beskriver som en snabb och dramatisk förändring i det politiska klimatet i regeringen och riksdagen.

– Man ifrågasätter öppet grundlagsutskottet. Min känsla är att man låter ändamålet helga medlen.

Hans förslag till lösning är att Åland övertar hela förvärvsinkomstskattebehörigheten trots att en sådan modell sannolikt skulle väcka motstånd i Helsingfors.

– Jag har sagt i olika sammanhang att om regeringen inte vill att Åland ska bli en bromskloss så måste man våga släppa taget om landskapet, säger han.