Tanken var att Christer Björkman skulle göra en blixtvisit i Malmö för att presentera innehållet i föreställningarna "I huvudet på Christer Björkman" i konserthuset Malmö Live i november. Men i stället för att möta pressen i konsertsalen satt han uppkopplad via Skype – från Kiev i Ukraina, där Eurovision Song Contest avgörs i maj.

– Min roll har blivit större än vad som var tänkt från början. Tiden att åka härifrån finns inte, det händer så oerhört mycket varje dag, säger Björkman.

Mycket som händerAtt då gästa Malmö, bara ett par dagar innan deltagarländernas stand in-artister ska börja repetera, blev därför omöjligt. Det är bland annat Christer Björkmans inblandning i akterna mellan tävlingsbidragen som gjort att tiden inte räcker till.

– Min inblandning i den andra delen har inte varit så stor tidigare. Men nu måste allt hända på en gång, och att vara borta en dag härifrån är som att vara borta en vecka. Det är så mycket som händer varje dygn, så det går inte att vara borta ens en timme, säger Christer Björkman.

Mitt under Melodifestivalen blev det känt att han anlitats som tävlingsproducent av det ukrainska public service-bolaget NTU, och därmed väntade samma roll som under förra årets Eurovision i Stockholm.

– Jag är anställd för det, men gör nog väldigt mycket mer egentligen, säger Björkman och syftar på sin inblandning i showdelen det här året.

Här ryms mellanakter och annan underhållning – ett innehåll som hyllades under programmen i Stockholm 2016 och Malmö 2013.

– Det handlar om att vara lösningsorienterad. Vi hjälps åt för att se till att det här blir så oerhört bra som det någonsin kan bli.

Genom att både vara ansvarig för de 42 länder som tävlar och inblandad i showen påminner rollen mycket om den som Christer Björkman axlade under Eurovision i Malmö.

TT: När och varför breddades rollen?

– Det skedde nog egentligen utan att det var ett beslut, det blev så att assistans och mer kreativ kraft behövdes, säger Björkman.

Oket av arvetMindre ångestfyllt. Så beskriver han årets arbete Eurovision Song Contest jämfört med tävlingsåren i Malmö och Stockholm.

– Man slipper oket av arvet. Ångesten med att producera Eurovision på hemmaplan är att inte bara själva jobbet bedöms, utan resultatet av jobbet. Blev det fantastiskt? Var det värt investeringen?

Nu utförs ett jobb och därefter är det hemresa, resonerar Björkman.

– Så det är inte lika ångestfyllt, utan faktiskt mer lustfyllt eftersom det är enklare, ur hänseendet att du inte riktigt behöver bära arvet av det.