Frågan om ett finländskt Natomedlemskap väntas bli en central fråga i debatten inför presidentvalet. Bara en av kandidaterna, SFP:s Nils Torvalds, har uttalat ett klart stöd för att Finland ska gå med i försvarspakten.

Torvalds kan i alla fall inte anklagas för populism. En färsk opinionsundersökning som utförd av Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) och återgiven bland annat av Helsingin Sanomat visar att bara 22 procent av finländarna säger ja till ett medlemskap. 62 procent säger nej och 17 procent har ingen åsikt.

Motståndet är stabilt och har hållit sig kring 60 procent sedan 2014 medan andelen anhängare minskat stadigt från samma år då de utgjorde 30 procent av de tillfrågade.

Året innan, 2013, var andelen motståndare störst, 70 procent.
Det ljumma intresset för Nato korrelerar sannolikt med vad finländare oroar sig för. På listan överorosmoment kommer säkerhetsläget i Östersjöområdet – som ju har en direkt koppling till frågan om hur vårt försvar ska organiseras – först på tolfte plats. 64 procent av de tillfrågade uppger att den frågan oroar dem mest.
2014, då stödet för Nato var som högst, hade Ryssland annekterat Krim några månader innan enkäten gjordes.

I dag verkar Ukrainakrisen och Krim ha fallit i glömska.

Av anhängare av de olika partierna är stödet inte överraskande störst bland dem som röstar för Samlingspartiet, men inte heller bland dem finns en majoritet för Nato. I årets enkät sade bara 44 procent av Samlingspartisterna ja till Nato då siffran för ett år sedan var 53. Bland Centerns anhängare har stödet rasat från cirka 30 procent till 20, av Sannfinländarna från 25 till 10.

Samtidigt stöder över 80 procent av de tillfrågade allmän värnplikt enligt nuvarande modell, och 70 procent anser att Finlan är värt att försvaras också om utgången skulle verka oviss.

Här kan man se en intressant skillnad mellan män och kvinnor. Av männen säger fyra av fem att landet bör försvaras också om utgången är oviss medan andelen kvinnor som tänker så är bara två av tre. Forskningsdirektör Juho Rahkonen från Taloustutkimus förklarar skillnaden så här: "Kvinnorna fruktar för sina män och söner. Kvinnorna är rädda att få se en zinkkista. En soldat fruktar mindre för sin död än hemmafronten, som tvingas leva med sin förlust."

Signalen från enkäten är tydlig, och troligen skulle en folkomröstning följa samma mönster. Det här manar politiker till försiktighet – en klar positionering för Nato naggar ditt understöd. Nils Torvalds, som ändå inte har en chans att bli vald, har råd att sticka ut från mängden.

Problemet med en enkät som denna, liksom en eventuell folkomröstning, är att den förenklar och polariserar Natofrågan till ett entydigt ja eller nej.

Verkligheten är mer komplex än så. Vi har redan nu ett mycket långt gående försvarssamarbete med både Nato och USA och övar regelbundet såväl till lands, till sjöss och i luften. Också det nyinrättade cyberförsvarscentret i Helsingfors är en förankring i Nato.

Vår västintegration inom försvaret inleddes senast då Finland beslöt skaffa Hornetplanen från USA.

Även om Finland formellt fortfarande är alliansfritt har vi i alla fall ett samboförhållande med Nato.

Finländarna är i stort sett nöjda med landets utrikespolitik, tre av fyra anser den vara välskött. Stödet är lägst bland de unga, av tillfrågade under 24 år anser bara 57 procent det. Av enkäten framgår inte hur väl de tillfrågade följt med utrikespolitiken.

Inte oväntat får politiken mest stöd av anhängare till Centern och Samlingspartiet; 91 respektive 87 procent av dem anser den välskött. Smått roande är Sannfinländarna, fram till riksdagsvalet ett regeringsparti, minst nöjda då bara hälften anser politikern välskött. Och för ett år sedan var de missnöjda Sannfinländarnas andel 42 procent.
Inget vidare betyg för utrikesminister Soini.

Texten korrigerad 1/12 10:25, enkäten är utförd av Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI), inte Helsingin Sanomat.