I förra veckan kom det en bekräftelse på det många har varit rädda för. En epidemi av kikhosta har brutit ut i Jakobstadsregionen.

Med anledning av att kikhosta är en livsfarlig sjukdom för riskgrupper har vi anledning till oro. Före vaccineringen togs i bruk stod kikhostan för en stor del av dödsfall bland spädbarn.

Bland de insjuknade finns både barn och vuxna. Eftersom sjukdomen är mycket smittsam behandlas alla medlemmar av en drabbad familj med antibiotika.

Antibiotikan botar inte kikhostan. Den lindrar sjukdomen och förkortar smittorisken, men de drabbade kan ändå räkna med en flera veckor eller flera månader lång sjukdomstid.

Att just Jakobstadsregionen drabbas av en epidemi som vid det här laget borde höra till historien har utan tvekan en koppling till att vaccinationsmotståndet har varit utbrett i Österbotten och särskilt utbrett just i Jakobstadsregionen.

Vaccinationstäckningen är under 90 procent när det gäller kikhosta i många områden i Österbotten.

- Det är möjligt att vi får ännu fler fall framöver om vi inte lyckas höja täckningen. Kikhosta och mässling är farliga infektioner, särskilt för personer med nedsatt immunförsvar, små barn och gravida, sa infektionsläkare Juha Salonen i en intervju i ÖT den 10 januari.

Eftersom alla inte kan vaccinera sig mot smittsamma sjukdomar av det här slaget är den så kallade flockimmuniteten en viktig sak. Därför har var och en av oss också ett ansvar för varandra. Den som låter bli att vaccinera sina barn utsätter sina medmänniskor för fara.

Aspekten berördes bland annat av riksdagsledamoten Päivi Räsänen (KD) i en SPT-nyhet som ÖT webbpublicerade i måndags. Som utbildad läkare framhåller Räsänen att vacciner är de mest lönsamma och betydande hälsoinvesteringarna genom medicinens historia.

- Genom dem har man kunnat övervinna dödliga sjukdomar och årligen rädda två till tre miljoner barn, skriver hon i en insändare i Helsingin Sanomat.

Ju större del av befolkningen som vaccineras, desto svagare blir epidemin och desto bättre klarar sig personer med svag motståndskraft. Räsänen förespråkar en ny lagstiftning som berör alternativmedicin, förslagsvis genom exempel från Sverige.
När det handlar om en livsfarlig sjukdom borde lagen endast tillåta effektiva och tillräckligt säkra vårdformer, skriver hon i insändaren i Helsingin Sanomat (15.1).

Räsänen är på rätt väg.

Vissa krafter i samhället försöker placera skulden för det österbottniska vaccinationsmotståndet på de österbottniska dagstidningarna, däribland ÖT. Bland annat påstår bonden Bo Lång i Närpes i en insändare i Maaseudun Tulevaisuus att de som läser svenskösterbottniska dagstidningar serveras sagor och fakta i en salig blandning.

Det är inget annat än elakt förtal. ÖT har tvärtom under senare år satsat extra mycket på faktaunderbyggd rapportering i vaccinationsfrågan samtidigt som tidningen har satt alternativmedicinen under en granskande lupp.

Då det gäller insändarna ska linjen inte vara lika strikt som inom nyhetsrapporteringen, men ÖT har refuserat insändare som har försökt förklä åsikter till fakta i vaccinationsfrågan. Det har lett till att tidningen har kritiserats på falska mediesajter och kvasivetenskapliga sajter, bland annat med omdömen om systemmedia som inte låter alternativa åsikter och röster höras.

Också den kritiken är obefogad. Att vaccin har förebyggt många farliga sjukdomar är inte en trosfråga, det är en vedertagen sanning. Trovärdighet är en tidnings viktigaste kapital, den har en tidning inte råd att äventyra med insändare som vilseleder och som hotar folkhälsan.

Källkritik borde införas på skolschemat, som ett särskilt ämne.

Att Jakobstadsregionen drabbas extra hårt av en kikhosteepidemi är inte ÖT:s eller de andra svenskösterbottniska tidningarnas fel. Felet ska snarare sökas i att allt fler av regionens invånare googlar fram sin samhällsinformation på nätet där den här typen av desillusioner frodas.

Källkritik borde införas på skolschemat, som ett särskilt ämne. Vi på ÖT gör allt vad som står i vår makt för att förebygga en större epidemi.

Felet ska snarare sökas i att allt färre läser tidningar numera. Det kan komma att få dramatiska konsekvenser även i andra sammanhang än den allmänna folkhälsan.

Medias traditionella folkbildaruppdrag verkar vara viktigare än någonsin.