– Det är så besynnerligt. Vi vet att det finns utvecklingsländer där man skrämmer folk med att vaccin skadar barnen eller gör dem infertila. Det finns rykten om att man inte ska äta aidsmediciner utan i stället våldta en oskuld, liksom annat humbug, säger Räsänen.
Hon kan på sätt och vis förstå en obildad befolknings medicinmotstånd, men inte finländarnas och i synnerhet inte finlandssvenskarnas. Silvervattnet och vaccinmotståndet är mest etablerat i svenskspråkiga Österbotten.
– Jag har svårt att förstå, i synnerhet eftersom finlandssvenskarna i genomsnitt är högre utbildade. Jag hoppas att någon kommer att forska kring vad det är som gör att människor lättinfluerade av medicinmotstånd. Det beror antagligen på att man inte är helt nöjd med hälsovården eller vägrar accepterar att vi inte kan bota alla sjukdomar, säger Räsänen.
Gemensamt för den brokiga skaran av alternativa behandlingsformer är att det inte är vetenskapligt bevisat att de fungerar, skriver Päivi Räsänen i en insändare till Helsingin Sanomat.
– Alternativmedicin är framför allt sådana behandlingsformer som marknadsförs som verksam medicinisk vård, men inte grundar sig på tillräckliga vetenskapliga bevis. Det är också vårdformer vars biverkningar inte heller är undersökta. Majoriteten av vårdformerna såsom homeopati är ändå ofarliga, säger Räsänen.
– Jag är absolut inte emot alla former av alternativmedicin. Någon mår bra av att gå till frisören, eller på massage. Jag ser inget problem med att någon mår bättre av exempelvis akupunktur.
Enligt Räsänen är det stora problemet när man ersätter den verksamma vården med alternativvård. Det kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser och försena tillgången till effektiv vård.
– Högsta domstolen har behandlat ett fall där föräldrar till ett diabetessjukt barn blev rekommenderade att sluta ta insulin och i stället påbörja en behandling genom så kallade Kuhne-bad. Barnet dog och föräldrarna blev förskräckta, säger Räsänen.
I synnerhet i svenskspråkiga Österbotten har man silvervattnet marknadsförts som en hälsoprodukt som påstås kunna hämma spridning av bakterier och virus. Vattnet marknadsförs också åt barn och gravida. Det som gör den här trenden så farlig är att vattnet inte bara saknar effekt, utan är rentav giftigt.
I ett Spotlight-program på Yle berättar en mamma att hon ger silvervatten åt sitt barn genom nappflaska. Fallet utreds nu av polisen. Det finns enligt Räsänen inga belägg för att silvervatten ger några hälsofördelar – tvärtom. Bara några matskedar kan leda till förgiftning. Silvret samlas i kroppen, bland annat i hjärnan och i ett växande foster.
Räsänen ser ändå vaccinmotståndet som det största orosmomentet.
– Vacciner är de mest lönsamma och betydande hälsoinvesteringarna genom hela läkemedelskonstens historia. Genom dem har man kunnat övervinna dödliga sjukdomar och räddar årligen två till tre miljoner barn, skriver hon i insändaren.
Ju större del av befolkningen som vaccineras, desto svagare blir epidemin och desto bättre klarar sig personer med svag motståndskraft, såsom spädbarn.
– Jag har själv ett fyra månader gammalt barnbarn och ett annat som snart ska födas. Jag är orolig över att de ska drabbas av mässling.
Enligt Räsänen behöver Finland lagstiftning som berör alternativmedicin. I Sverige får ingen utan lagstadgad hälsovårdsutbildning sköta cancersjuka, gravida eller barn under åtta år. Hon anser att man borde utreda om det går att tillämpa den svenska modellen här.
När det handlar om en livsfarlig sjukdom borde lagen endast tillåta effektiva och tillräckligt säkra vårdformer, sammanfattar hon.
Enligt Räsänen är felaktig eller missledande marknadsföring ett av alternativmedicinens största problem.
– Felaktig marknadsföring är svår att begränsa. Det är möjligt om det handlar om ett läkemedel, men inte alternativa vårdformer. Därför behöver vi en lagstiftning som. Därför behöver vi en lagstiftning som ger oss rätt att ingripa när marknadsförningen ger konsumenten en fel bild eller ljuger om vårdformens effekter.
Samma skepsis och motstånd mot etablerad forskning finns inom kost och näringslära. Räsänen är framför allt oroad över fettdiskussionerna.
– Vi har mycket forskningsbelägg för att hårda animaliska utsätter kroppen för högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Ändå finns det mycket näringsmyter som rekommenderar smör och mjölk med hög fetthalt.
Hon förespråkar en lagstiftning som gör det möjligt att ingripa när en vårdform, medicin eller diet inte marknadsförs på ett sanningsenligt sätt. Men en del av ansvaret bör också läkarkåren ta.
– Läkarkåren borde i högre grad dela med sig information om näring, vaccinering och skillnaden mellan forskningsbaserad information och behandling som bygger på myter. Institutet för hälsa och välfärd (THL) borde också ta en aktivare roll, säger Räsänen.