– I vår strategi från 2016 koncentrerade vi oss mycket på olika program och appar, nu har vi en mer omfattande helhet. Genom en digital lärstig får daghemmen och skolorna en tydlig ram att jobba inom, men med mycket frihet, säger Maria Östberg, arbetsgruppens ordförande och rektor i Bennäs skola.
Den förra strategin sträckte sig från klass 1 till 9, men i den nya digitala lärstigen inkluderas också småbarnspedagogiken och förskolan. Sofie Östman, barnträdgårdslärare på Dressinen i Bennäs, är en av de som tagit fram de digitala ramarna för de yngsta.
– Att använda saker som surfplattor är inget självändamål, allt vi gör ska ha en pedagogisk funktion. Vi fotar, filmar och spelar in ljud, säger Östman.
Den pedagogiska funktionen ligger bland annat i dokumentationen, något som nu går smidigare än tidigare.
– Till exempel kan det handla om att reflektera över sitt lärande. Jobbar vi med rymden kan barnen rita och berätta det de vet innan, och så får de fota det de ritat och spela in en ljudfil där de berättar. Efter att vi lärt oss om rymden kan vi gå tillbaks till det materialet och på så vis se hur mycket vi har lärt oss. Att synliggöra lärandeprocessen betonas både i våra styrdokument och i forskning.
Även hela dagisåret kan dokumenteras. Sofie Östman berättar att barnen i hennes dagisgrupp, 3- till 5-åringar, har fått göra varsin digital presentation då de börjat dagis.
– De fick fota fem saker ute och fem saker inne som de tycker om och också spela in ljudfiler då de berättade lite. Efter hand har de fyllt på med mera material i sina digitala böcker, speciellt de äldre barnen.
På många daghem gör personalen ännu mappar med inklistrade bilder över året som gått, något som kan vara väldigt tidskrävande.
– Här kan barnen göra sin egen dokumentation. De lär sig snabbt och kan handleda varandra. Allt vi gör stannar i våra plattor, men föräldrarna kan få ta del av det då vi har föräldramöte.
QR-koder är något som används flitigt på daghemmet Dressinen, både för att länka till den egna dokumentationen och men också för att uppmuntra till rörelse. I daghemmet finns bland annat QR-koder på väggen och både ett vanligt brädspel och en stor tärning med koderna.
– Barnen behöver inte vara läs- eller skrivkunniga för att kunna ta in information. Vi använder QR-koder vid olika spårningar och för att spela sånger eller sagor. Koderna kan till exempel leda till olika uppmaningar att röra på sig, säger Östman.
Många av de digitala idéerna har daghemspersonalen fått via projektet Innovativ digilek, ett projekt som ordnats av Utbildningsstyrelsen och Åbo Akademi och som omfattat nio daghemsavdelningar från regionen.
– Via projektet har vi fått handledning och en extra push för att driva på den digitala utvecklingen. Syftet har varit att få barnen att röra på sig med hjälp av den digitala tekniken.
Nätetikett är också något som man ska börja prata om redan i daghemmen, enligt den nya digitala lärstigen.
– Vi är noga med att barnen alltid ska fråga innan de fotar någon annan och samma gäller för oss vuxna. Vi frågar alltid innan vi fotar, säger Östman.
– Dagisbarnen lär sig också känna igen reklam. Vi sår ett frö till kritiskt tänkande, att allt jag ser är inte sant.
Då det gäller den digitala strategin inom småbarnspedagogiken har det varit viktigt att ta hänsyn till att vissa barn inte alls går i daghem, utan börjar förskolan direkt.
– Inom småbarnspedagogiken handlar det om att barnen ska få en förståelse för den digitala tekniken och att den ska stöda vår verksamhet, det handlar inte om att det är något som barnen ska behärska, säger Östman.
Den digitala lärstigen finns nu tryckt och ska finnas synlig i varje skola och daghem i Pedersöre. När lärstigen presenterades för berörd personal dök många frågor upp.
– Till och med lågstadiet handlar det om ganska allmänt känd digital kunskap. Men på högstadienivå kan det bli ganska utmanande för vem som helst. Men i alla skolor har vi tutorer som kan hjälpa till där det behövs, säger Maria Östberg.