I enkäten deltog strax över 300 personer och enligt 59 procent är det svårare att vara ung i dag än för 20 år sedan. Eller – det är åtminstone inte lättare.
Snart 21-åriga Mira Bäck från Vasa har precis sökt in till sin andra utbildning. I höstas började hon studera på Hanken, men insåg att det inte var hennes grej. Numera jobbar hon på restaurang och siktar på att bli sjukskötare.
De många valmöjligheterna är en sak som många i enkäten nämnt som en stressfaktor med att vara ung i dag. Man måste allt tidigare veta vad man vill göra "när man blir vuxen".
– Man måste nästan redan i högstadiet veta vad man vill göra i framtiden, vad man ska skriva i studenten och vart man ska söka in efter gymnasiet, om man väljer att gå gymnasiet. Det är ganska stressande frågor att ta ställning till i den åldern, säger Bäck.
Julia Höglund från Jakobstad är inne på samma linje. Hon har alltid vetat vad hon vill bli, men påpekar att också det kan vara en press i sig. Hon har siktet inställt på att bli antingen polis eller kriminolog.
– Jag har länge vetat vad jag vill och jag är väldigt målmedveten. Redan i ettan på gymnasiet började jag fundera på vart jag ska söka in efter studenten och vilka kurser jag ska läsa för att nå mitt mål.
– Vid kriminologiutbildningen i Sverige kollar de mer på grundbetyg än på studentexamensresultatet, vilket gör att jag hela tiden tänker på att jag måste få bra betyg i alla kurser.
Om man under tredje året i gymnasiet kommer på att man vill söka in till en läkar- eller juristutbildning blir det bråttom att ta igen de kurser man skulle behövt.
– Och många vet ju inte ens vad de vill göra när de går ut gymnasiet, säger Höglund.
Moa Sundqvist från Vexala fyller snart 25 år och är utbildad socionom. Hon jobbar som barnskötare i Nykarleby, men kommer ursprungligen från Pedersöre.
– Det är svårare att få jobb nuförtiden. Det ställs höga krav på nästan alla tjänster. Det är bra att det finns kriterier, men det gör det också mycket svårare. Sen måste man minnas att högskolestudier inte heller passar alla.
Ett annat ämne som kommer upp i en övervägande del av enkätsvaren är sociala medier. Det är tungt att ständigt vara uppkopplad och tillgänglig, att undermedvetet jämföra sig med andra och att bara se perfekta bilder i flödet.
Att ångest och depression ökat i takt med att sociala medier växt är knappast ett sammanträffande.
– Sociala medier påverkar absolut måendet bland unga. Man jämför sig ständigt med andra. Och nätmobbning är jättevanligt, säger Sundqvist.
Enligt Höglund jämför man sig också till exempel i skolan, men på sociala medier blir allting konkretiserat i form av gillningar och antal följare.
– Det räcker med att man kommer in till skolan så börjar man jämföra sig. "Oj, vad fin hon är. Oj, vad duktig hon är i skolan". På sociala medier blir det en undermedveten tävling, speciellt bland flickor.
Hon tror att pressen med sociala medier är värre bland kvinnor än män. Det vittnar också enkätsvaren om: de allra flesta som nämnt sociala medier som stressande är kvinnor.
Bäck nämner också näthatet som ett växande problem.
– Nätmobbningen har ökat. Det är så lätt att vara anonym. Själv har jag inte råkat ut för det men det är så vanligt.
Också hon nämner de perfekta Instagramflöden som ett stressmoment, men känner samtidigt igen det hos sig själv också.
– Jag vet ju det med mig själv också, man visar hellre då det går bra än då det går dåligt. Samtidigt vet man att det sällan är verkligheten och att alla inte mår bra hela tiden. Men ändå är det bara det positiva som läggs ut på sociala medier.
Av de som svarat på enkäten upplever bara fyra procent att vuxna har förståelse för ungdomar i dag. Den största delen svarar att vuxna "förstår ganska dåligt" eller "förstår varken bra eller dåligt".
Upplever ni att vuxna har förståelse för ungas mående?
– Det finns fortfarande fördomar om att man är lat om man mår psykiskt dåligt. Det finns också vuxna som står upp för unga, men den allmänna förståelsen för psykisk ohälsa finns ännu inte riktigt. Många tänker: "Jag hade det också jobbigt, men nog klarade jag ju mig. Ryck upp dig nu bara", säger Sundqvist.
– Jag tycker inte alltid att vuxna förstår. Många vuxna glömmer nog bort att de själva också varit unga. Samtidigt tror jag att det ibland handlar om att unga också tror att de vuxna inte kommer förstå. Om man vågar prata om problem så tror jag nog att de åtminstone skulle försöka förstå eller hjälpa så gott de kan, säger Bäck.
Höglund håller med de andra och påpekar också att hon tror att elever skulle uppskatta mer förståelse bland lärare.
– Om någon kommer försent eller presterar sämre så kan det finnas en bakomliggande orsak. Det är inte så svartvitt som att man är lat. Man kunde kanske ta ett samtal med eleven efter lektionen och försöka förstå, säger Höglund.
– Det finns fortfarande fördomar om att man är lat om man mår psykiskt dåligt. Det finns också vuxna som står upp för unga, men den allmänna förståelsen för psykisk ohälsa finns ännu inte riktigt. Många tänker: "Jag hade det också jobbigt, men nog klarade jag ju mig. Ryck upp dig nu bara", säger Sundqvist.
– Jag tycker inte alltid att vuxna förstår. Många vuxna glömmer nog bort att de själva också varit unga. Samtidigt tror jag att det ibland handlar om att unga också tror att de vuxna inte kommer förstå. Om man vågar prata om problem så tror jag nog att de åtminstone skulle försöka förstå eller hjälpa så gott de kan, säger Bäck.
Höglund håller med de andra och påpekar också att hon tror att elever skulle uppskatta mer förståelse bland lärare.
– Om någon kommer försent eller presterar sämre så kan det finnas en bakomliggande orsak. Det är inte så svartvitt som att man är lat. Man kunde kanske ta ett samtal med eleven efter lektionen och försöka förstå, säger Höglund.
Enkäten "Ung 2021 – livet här och nu" är en del av en större helhet i projektet Ung 2021. Vi ordnar också en skrivtävling som pågår fram till hösten.