De har kommit från Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Terjärv och Karleby till Vasa. På parkeringen står de prydligt uppradade: en Volvo, en BMW, en Skoda, två Volkswagen och en Audi.
Gänget som färdas i dem är mellan 17 och 42 år. Med sig har de barn i åldern 6, 8 och 10. Som en enda stor familj.
På vägen till Vasa har de gjort det de gillar allra mest: att vara ute och köra – och lyssna på musik.
På ganska hög volym, får man gissa.
Någon kanske har sett bilder och videoklipp där ljudet i bilen gör så att håret flyger åt alla håll.
Är det möjligt också i de här bilarna?
– Inga problem, säger Robin Eriksson och ber flickvännen Sandra Smedslund hoppa in i den neonfärgade bilen.
Hon sätter sig i passagerarsätet. Dörrarna stängs. Robin gör några förberedelser. Musiken startar – och hela parkeringen vibrerar.
Och Sandras hår? Det flyger åt alla håll i takt med musiken.
Van som hon är rör hon knappt en min. Inte Robin heller för den delen. Sandra stiger ut, tar fram en hårborste och reder ut. Inga konstigheter.
Inne i bilen uppstår ett ljudfenomen som skapar ett tryck över bröstet och en vältuperad frisyr. Andningen kan kännas tung. Och trycket mot öronen känns kraftigare än ljudet i sig. Vibrationerna går genom hela kroppen.
Och visst finns det en charm i det.
Så här kan det se ut då en reporter utsätts för ett hair trick, eller hårtrick.
Ut ur bilen stiger man något lättare. Lite omtumlad. Vinglig. Åtminstone om man aldrig varit med om det tidigare.
Hannah Sandell från Jakobstad säger att hon fick reda ut håret i tjugo minuter en gång.
– Men det är nästan jobbigast för lungorna. Man sitter inte där inne så många minuter.
Men de här bilarna och ljudanläggningarna är inte bara till för att rufsa om frisyrer. Många kanske inte ens visste det, men det ordnas till och med tävlingar i musik och ljud som spelas i bilar.
Som mest har Robin fått 161,3 decibel på frekvensen 40 hertz med sin ljudanläggning. I dagsläget har han den högst spelande bilen i Österbotten.
– Förra året kom jag på första plats på en Emma-deltävling i Ylivieska. I år har jag inte hunnit tävla än, men räknar med cirka tio stycken under året.
Den första blir i Seinäjoki den 19 juni.
Emma står för European Mobile Media Association. Vissa fokuserar på decibelnivåerna, medan andra satsar på ljudkvaliteten.
– Man vet var högtalarna sitter men man ska inte höra varifrån ljudet kommer. Jag vill att det ska kännas som att man har en livekonsert i bilen, säger Anders Järn från Pedersöre.
Han intresserar sig mer för ljudkvaliteten än decibelnivåerna.
Oljud, säger någon säkert. Onödigt, säger en annan. Fördomarna om billjudsfantasterna är många.
– Folk hatar oss, säger Anders.
Han säger det visserligen med ett skratt som smittar av sig på de andra, men faktum är att det här gänget knappt kan röra sig ute med sina bilar utan att få arga blickar, kommentarer eller polisen hack i häl.
– Vi är de som "kör runt med för hög musik i stan", säger Hannah.
Men det fråga om mycket mer än en bil och en stereo med hög volym. Det är en livsstil.
Sandra påpekar att de ofta förväxlas med så kallade pilsnerbilar som stereotypt sett för oljud i centrum om nätterna.
– Vi är inte de som kör runt sent om nätterna mitt i centrum. Vi respekterar folk och samlas på avlägsna parkeringar. Ändå får vi kommentarer och sura blickar.
Hon får rungande medhåll av de andra. Det här är vardagsmat för dem.
– Under coronatiden är det här ett sätt för oss att umgås. Vi är ute och kör varje helg. Men fastän vi rör oss på platser där ingen bor så får vi klagomål så gott som varje gång, säger Heidi.
De önskar att folk skulle ha lite mera förståelse och påpekar att det finns så många värre saker de skulle kunna hålla på med.
– Vi satsar mycket tid och pengar på det här. Det skulle vara skönt att bara få vara ibland, säger Sandra.
17-åriga Nelly Huima från Karleby, som är yngst i gänget, påminner om att alla varit unga någon gång.
– Låt ungdomar ha lite roligt.
Statistik ur vår enkät "Ung 2021 – livet här och nu".
Även om de tävlar i decibelnivåer är det inte bara fråga om de högsta volymerna och tyngsta baslådorna. Intresset bottnar i ett genuint intresse för musik. Det intygar Jesper Lindh från Terjärv.
– Pappa spelade bas i en orkester så basen har alltid varit min favorit. Jag har själv trummat och alltid gillat det skarpa basljudet. När folk blev irriterade på ljudet där hemma var det häftigt att kunna ta med sig musiken i bilen i stället.
Hannah har varit intresserad av musik sedan barnsben. När hon träffade Tommy Westerlund blev det inte mindre av den sorten. Han har hållit på med det i 25 år.
Paret tävlar inte själva men är ofta ute och kör tillsammans.
– Bilen är min men Tommy har byggt ljudanläggningen. Nu skulle jag vilja lägga till lite ledbelysning bland annat.
Hannahs barn, Ronja och Melvin, brukar också få följa med på bilturerna. Då spelar de på lite lägre volym eller ger hörselskydd till barnen, säger Hannah.
Hemma lyssnar de egentligen inte på musik alls.
– Det är så skönt att vara ute och köra och lyssna på musik, säger Tommy.
Vad kostar en sån här ljudanläggning?
Det varierar förstås. Den dyraste på parkeringen den här kvällen landar på cirka 12 000 euro.
– Vissa kan vara nöjda med en femtio euros spelare, medan en annan som satsat flera tusen fortfarande är missnöjd, säger Jesper.
De andra nickar instämmande. Man blir aldrig nöjd. Det finns alltid något att fixa eller finjustera.
– Om man fixar en sak dyker nästa upp som man måste åtgärda, säger Anders.
Hur kommer man bäst i gång med den här hobbyn? Var hittar man er?
Han poängterar ändå att billjud inte behöver vara extremt dyrt. Själv har han använt både nya och begagnade komponenter för att hålla kostnaderna nere så mycket som möjligt men ändå få en oförglömlig upplevelse när bilen väl står klar för tävling.
– Det går att komma över hyfsat bra prylar till bra pris till exempel i Facebookgrupper, säger han.
Hannah rekommenderar att man tar sig ut till en tävling för att träffa likasinnade.
– Information om evenemang finns på Instagram, Youtube och Facebook, säger Sandra.
Var och en går tillbaka till sin bil. Motorljuden avlöser varandra. En efter en glider de ut från parkeringen.
Det är svårt att inte lägga märke till dem när de kommer körande. Och visst hör man musiken också på avstånd.
Nu väntar över en timmes bilresa norrut. Men vad kunde vara bättre än det?
Artikeln är skriven inom projektet "Ung 2021" som fokuserar på ungas vardag och liv. Inom projektet ordnar vi också en skrivtävling som pågår till oktober.
Fotnot: Artikeln ändrades 12.6.2021 kl. 14.03: där texten nämner Hannah Sandell och Tommy Westerlund ändrades "deras barn" till Hannahs barn.