Att kompostera är inte svårt men kräver lite engagemang – "En morot är ett visst trädgårdsintresse"
Kaj Löfvik har komposterat hela sitt liv.
Bild: Vivian Johansson
Det är dags att tömma kompostbehållaren. Den här dagen är det 30 grader i den, ganska låg temperatur. – Man behöver inte eftersträva att temperaturen hålls hög. Däremot är det bra med en termometer vintertid så man kan se om temperaturen sjunker för lågt så det finns risk att det fryser, säger Kaj Löfvik.
Bild: Vivian Johansson
Det kryllar av maskar i fjolårets komposthög. Det här är avfall från trädgården kryddat med förkomposterat köksavfall, en bra kombination om man vill påskynda nedbrytningen av trädgårdsavfallet.
Bild: Vivian Johansson
När man tömt komposten är det viktigt att bottna med strö innan det som är kvar i komposten sjunker neråt. Här använder Kaj Löfvik köpt barkströ men man kan också använda halm, hö eller torrt växtmaterial från trädgården, som torra löv eller nerklippta perenner. – Senast när jag lade in strö i botten på behållaren tog jag trämaterial från vedlidret, säger han.
Bild: Vivian Johansson
Den här kompostjorden har vilat två vintrar och är klar att användas i trädgården. Myllan är bra som jordförbättrare, genomsläpplig men håller fukten – en dröm för den som odlar.
Bild: Vivian Johansson
Kaj Löfvik använder rikligt med strö i sin varmkompost. Det behövs för att få in syre, vilket behövs för att komposteringen ska vara effektiv.
Bild: Vivian Johansson
För Kaj Löfvik i Veikars är det självklart att kompostera. – För mig har det alltid känts korkat att skicka bort – och till och med betala för – något som man kan omvandla till fin odlingsjord.
Läs alla webbnyheter med Digital
Prenumerationen kan delas med din sambo samt barn under 21 år, så kan ni alla läsa hur många webbnyheter ni vill.
