Handen på hjärtat. Vi är både ivriga och lite nervösa: På lördag publicerar vi det första svaret i Vasabladets och Österbottens Tidnings nya relationsspalt.
Samtidigt lanserar vi en podd. Nya avsnitt släpps varannan vecka, växelvis med spalten som publiceras på sajterna, i appen och tidningen.
– Det här är så bra. Det saknas en relationsspalt för vuxna i de svenskspråkiga dagstidningarna i Finland. Ungdomarna har Decibel och andra forum men vart ska vuxna vända sig? säger Malin Wiik-Norrman.
Malin är barnmorska och sexualterapeut. Hon jobbar bland annat på preventivrådgivningen i Vasa och tar emot par och enskilda på Gynekologstation Lilja och Lauri.
Hon är en av experterna som kommer att besvara era frågor.
– Vi är alla sexuella varelser. Vi behöver ett forum där vi kan prata om sex på ett tillåtande sätt och lyssna på varandra. På det sättet kan vi känna igen oss i varandras liv. Att få prata om och hjälpa andra i frågor om sex och samlevnad är min passion.
Enligt Malin lever österbottningarna, liksom resten av finländarna, i ett individsamhälle där vi inte pratar med varandra. Det kan leda till känslor av ensamhet och annorlundaskap.
Samtidigt är det många som låter andras behov gå före de egna. Vi vill inte belasta någon med våra bekymmer men ställer gärna upp för andra. Det kan leda till att livet börjar kännas tungt.
– Det finns bara en person som vi måste leva med och det är oss själva. Andra relationer är en bonus. Att lära sig det är vår viktigaste men också svåraste och mest utmanande uppgift i livet. För att lära känna och stå ut med oss själva behöver vi berätta hur det känns.
Heikki Kurkiala jobbar som familjepsykoterapeut i Vasa. Han erbjuder terapi för enskilda, par och familjer samt arbetshandledning. Ibland tar vuxna barn kontakt och vill reda upp någonting i förhållandet till sina föräldrar eller syskon.
– Jag har fått uppleva berörande ögonblick när någonting släpper och parterna börjar tala med och lyssna på varandra. Yngre par söker generellt hjälp i ett tidigare stadium än äldre par. Det finns en större öppenhet kring att kommunicera, och det är en bra utveckling.
Heikki ser det som en fördel att han är man och lite äldre. Det kan sänka tröskeln för män att söka hjälp eller följa med sin partner om hen vill gå i terapi. Åldern kan också skapa förtroende.
– Jag tar emot både samkönade och heterosexuella par, och har inte märkt någon större skillnad i fråga om relationsproblematiken.
Heikki hoppas att frågespalten och podden ska påminna läsarna om att vårda sina relationer.
– Vanligtvis kommer par till mig först när det nästan är för sent och de tappat kontakten. Jag sitter inte inne med några frälsande svar men vi kan fundera tillsammans. Jag lär mig nya saker med varje klient som jag träffar.
I bästa fall är samtalen hälsofrämjande. Vi mår bra av att ta reda på vad som är verkligt viktigt för oss och satsa på det.
– Nära relationer får oss att må bra. Det betyder inte att relationen måste vara perfekt. I bästa fall är relationen en trygg plats där vi konstruktivt hjälper varandra att se varandras brister och slipa våra karaktärsdrag.
Daniel Björk, kyrkoherde i Pedersöre församling, har alltid haft en längtan efter att förändra världen till det bättre. Han vill hjälpa till att tackla det som han ser som vår tids största utmaning: att få människans hjärta att bli mjukare.
– Samhället har genomgått en massiv förändring under de senaste femtio åren. Utvecklingen återspeglas i en uppluckring av våra relationer.
Tidigare fanns en mer självklar syn på relationer som någonting som håller över tid. Individen hade olika sammanhang där hen kunde känna sig viktig. I dag är relationer mer förhandlingsbart.
Det kan leda till en känsla av rotlöshet och ensamhet, att individen inte hittar sin plats. I förlängningen kan vi få svårt i relationen till oss själva, framtiden och andra, inklusive en potentiell livskamrat.
Följderna kan bli fatala för enskilda individer och för samhället, säger Daniel.
– Den mest destruktiva känslan hos en människa är frågorna: Är jag nödvändig? Är jag viktig? Ibland blir jag orolig för det västerländska samhällets framtid. Kommer vi att fixa det här?
Daniel ser relationer som lösningen. Men det kräver att vi jobbar med oss själva och står emot frestelsen att dra oss undan om en relation känns svår.
– Våra närmaste relationer har en enorm betydelse för hur våra liv blir och hur vi mår. Vi behöver tro på relationer, våga gå in i och stanna kvar i dem.
Alla människor är bristfälliga, menar Daniel. Vi måste lära oss att leva med det och ändå få våra relationer att fungera. Det är det som livet handlar om. Annars skapas en ond cirkel och vi blir ensamma.
– Jag upplever det som befriande att få verka i en tid då jag får vara ärlig med min sårbarhet och mina brister.
Camilla Kronqvist är filosof och jobbar som universitetslektor vid Åbo Akademi. Hon har forskat i kärlek, känslor, moralfilosofi och moralpsykologi.
Hon reflekterar gärna kring frågor om förståelsen av oss själva och om vad som är viktigt eller meningsfullt i livet. Frågor som berör sådant som är angeläget för oss men som kan kännas svåra att hantera i ensamhet.
– Vad betyder det exempelvis att vi borde förändra vår livsstil för att inte leva över vår planets tillgångar? Vi vet vad vi borde och behöver göra, men varför är det så svårt att göra det?
Filosofi är att tänka motströms. Ett filosofiskt perspektiv kan erbjuda oväntade eller ovanliga svar på mellanmänskliga och existentiella frågor, säger Camilla.
–Vi diskuterar ofta existentiella menings- och ansvarsfrågor, men vi diskuterar dem sällan på djupet. En diskussion om vad vi menar med olika begrepp och distinktioner kan ge nya insikter.
Camilla ser fram emot etiska och existentiella frågor och även frågor kopplade till hållbarhet och global rättvisa. De områdena kan te sig strukturella och politiska men handlar också om relationer och hur vi lever våra liv tillsammans med andra.
– Frågor om identitet och tillhörighet är också intressanta. Människor i vårt västerländska samhälle verkar söka tillhörighet och gemenskap väldigt intensivt för tillfället. Det här syns exempelvis i diskussioner om nära relationer eller olika könsidentiteter. Hur ska vi förstå det här behovet?
Daniel ser fram emot frågor om relationer och alla andra aspekter i livet: Vad skulle Gud och Jesus vilja att jag blir eller gör? Hur ska jag leva? Hur visar jag kärlek i vardagen? Hur förlåter jag mig själv och andra?
– Jesus var pragmatiker, inte teoretiker. Ditt liv kan bli mycket bättre än du tror. Allt hänger inte på dig. Det finns kraft att få som inte kommer från dig.
Malin hoppas så frön till tankar som kan börja gro och kanske leda till att läsare och lyssnare tar tag i någonting som känns svårt i livet.
Börja prata om de här frågorna kring köksbordet. Vid behov finns professionell hjälp.
Heikki skulle bli extra glad om par skickar in en gemensam fråga.
– Ni kan också fråga varandra där hemma: Om du skulle ställa relationspanelen en fråga, vilken skulle det vara?